Jag tar ett andetag från den smutsiga luften

jag känner mig sviken, familjen kommer först för mig

vill bara somna men blir alltid väckt igen

mardröm efter mardröm, sängen helt blöt av svett

å du va aldrig där å höll om mig när ja frös

minns första gången du höjde din hand mot mig

från den dagen dog allt inom mig

 

en familj byggs upp av en mor å far

men du vänder bara ryggen till oss

från dag till dag

du bryr dig inte så varför ska ja bry mig

ja behövde dig visa att du älska mig

du har slutat torka mina tårar när ja gråtit

fast att du har spottat på mitt hjärta har ja förlåtit

 

nu e ja ensam, vilsen som en fågel

chans efter chans bad du mig att få

men dina barn gråter 

e d det du kallar familj

de fick se dig slå sin mamma

de skrek av skräck å darrade i timmar

orkar inte mer

vill bara dö

men ja kan inte

för ja skulle aldrig kunna överge de

 

känner mig så hjälplös

du har tagit allt ja hade

min styrka, lycka, hopp om en framtid

ja vill bara se din gravsten framför mig

så ja kan spotta på den som du fuckade oss

öga mot öga ska ja säga hur mycke ja hatar dig

för allt du gjort mot mig när ja va som svagast

å mot de du påstår dig älska mest på jorden - våra barn

du älskar ingen, bara dig själv

du e inget fatta du e ett skämt

 

du finns inte längre

även om du ber på dina bara knän igen

så va d här din sista fucking chans

du e död för mig

älska, du har fördärvat d ordet

kan aldrig mer lita på någon

de kommer hugga mig som du gjorde

 

ja ångrar varenda chans jag gav dig

men om ja inte hade gett dig de hade inte mina änglar funnits

de e min lycka i livet å ja dör för de

slavar mig själv för resten av mitt liv för att de ska må bra

ja ska ge de d bästa liv de kan få

å om du nånsin tänker tanken att höja din hand mot de

dödar ja dig

inget hot utan ett löfte 

 

du e ingen man 

du e den vidrigaste psykopat ja nånsin träffat

ja skulle inte ens gråta om du dog

d skulle bara kännas som en lättnad

då hade ja sluppit oroa mig varje gång du skriker att du ska slå våra barn

å du har puttat vår son din jävel

han e livrädd för dig

du kommer aldrig mer få se de utan massa andra brevid

du har bara dig själv att skylla

den dagen ja ringer din mamma å berättar allt

 

ja skiter i om hon inte tror mig

alla dina vänner å din familj säger att du e så snäll

men ja å barnen vet vem du e igentligen

d äcklar mig att ingen vet ett skit förutom vi

men tro mig de ska få veta allt

 

fattar inte hur nån kan va så jävla skitzofren som du

ena dagen har du varit bästa pappan me hur bra tålamod som helst

å sagt att du älskar mig och oss så mycket

att du va så lycklig me oss å att vi e allt för dig

för att sen skrika, hota å slåss

säga vidrigaste sakerna om oss 

å dra

 

igen, igen, igen, igen

å ja har ingen vuxen som stöd

ingen kompis, min syster ringer aldrig fast att hon vet va du gör mot mig

mina föräldrar vet allt men har inte gjort ett skit

inte ens för å skydda barnen

så ja får skydda oss själv

bara ha mig själv att lita på

bara ha mig själv att gråta hos

å va stark för både mig å barnen

d gör ont som fan

men ja har inget val

 

ja älskar mina änglar så otroligt mycke

å bara tanken att nån skulle ens tänka tanken att skada de dödar mig

hur svag ja än e själv så måste ja va stark för de

vill verkligen bara hugga mig själv i hjärtat

e d verkligen okej att en person blir utsatt för allt d här me två olika män i 5 och 7 år

från 15 års ålder

plus inte ha några vänner alls, ingen familj som bryr sig

aldrig haft nån självkänsla 

aldrig nånin haft nån som älskat mig förutom mina barn

å självklart e deras närvaro i mitt liv allt ja nånsin behöver

men d e jävligt tufft att va utan nåt vuxet stöd alls

 

så många gånger som du lovade mig att du skulle göra allt för oss

sen va d du som gjorde allt hemskt istället

hoppas du e stolt